Häxan i mig

30 maj, 2019 0 av admin
Våren blir till försommar utanför mitt fönster.

Varje vår vaknar min nyfikenhet för allt som finns i naturen och vad man kan göra med det. Jag har nog alltid varit facinerad och intresserad av naturen. Som barn åt vi harsyra och stensöta. Inte speciellt gott men det var häftigt att hitta något i skogen som gick att äta innan smultron, blåbär och hallon var mogna. På gymnasiet så skrev jag min avslutningsuppsats om medicinalväxter. Fokus i uppsatsen var på det naturvetenskapliga men i hemlighet drömde jag nog om att koka magiska brygder. 😉

Jag har dock ännu inte tagit mig tid att gå ut och samla så många ingredienser. Varken till magiska brygder eller till mer matrelaterade anrättningar.

När vi bodde i stan var naturen väldigt långt borta. Nu bor vi mitt i den. Men tiden bara rasslar iväg. Jag tittar ut genom fönstret på mitt kontor och ser att björkens musöron redan är stora blad. För sent att tappa björksav, som jag lovat barnen att göra. Som tur är han vi med några ”isglassar” av björksav som frusit på en savande björk tidigare i vår.

Naturens egna isglassar.

Nässlor och kirskål ska vara utmärkta vårprimörer men de hinner nog växa sig för stora innan tiden finns att gå ut och hämta dem.

Maskrosorna använder vi i alla fall. De matar vi kaninen med. Hon tycker det är supermumsigt att få lite riktig kaninmat!
Någon gång i framtiden ska jag göra mer av maskrosorna. Kanske vin och marmelad…
Jag läste någonstans att i Sydeuropa odlar man maskrosor och smörsteker späda blad. Värt att prova.

Mumsig mat för en kanin.

Det står olika sorters träd runt om på tomten. Vi har inte full koll på vilka sorts träd det är. Ett träd som jag hade stora förhoppningar om att vara ett körsbärsträd visade sig nu på våren inte alls vara det. Det är en alm. Inte så illa det heller, även om jag vill ha körsbär. På våren har almen frön som är jättegoda att äta. Barnen smakar dem gladeligen. Mannen är mer skeptisk när vi bjuder honom. Barnen fnissar åt pappas rädsla för nya saker, särskilt gröna saker. 

Goda almfrön att strö på maten.

En sak som jag brukar ta mig tid att göra är att pickla granskott. Den tidiga våren springer ifrån mig alldeles för fort. Granskotten kommer dock lite senare så jag brukar ha hunnit fatta att det är vår och hinna plocka skotten medan de fortfarande är små.
Vi äter inga mängder av granskott. Det är mest sonen som tycker de är goda. Men de är fina och skojiga att dekorera maten med.

Själva magin får naturen stå för den här våren. Det räcker att titta ut och se hur det spirar, grönskar och blommar för att känna att det är helt magiskt.

Picklade granskott är fint att ha som dekoration till maten.
Häng med och gilla oss: